fredag, april 30, 2010
Vi firar vårblot i Bro, eller Valborg?
Hur gammal är traditionen?
Jag vet inte riktigt. I Kungsängen har det firats så länge jag vet. På 60-talet var elden på det som sedan skulle bli gymnasietomten. Jag kan mycket väl tänka mig att så var fallet även på 40- och 50-talen, kanske ännu tidigare. Dansbanan låg ju precis bredvid.
När gymnasiet byggts firades det mellan idrottsplatsen och hembygdsgården för att sedan flyttas till scoutstugan när Klockarängens förskola byggdes.
I Bro får man gå längre tillbaks än jag minns. Jag har läst i Jonathan Lindströms bok "Bronsåldersmordet" att vårblot hölls första fullmånen efter första nymånen efter vårdagjämningen. Detta var på bronsålder och järnålder.
Vid utgrävningar i Skällsta industriområde har en kultplats påträffats. Det finns tydliga spår av eldar, och det är troligt att vårblot firades på denna plats långt innan kristendomen nått hit och Sverige ännu inte blivit ett rike. Valbogsmässofirande eller vårblot som det tidigare kallades har hållits i Bro i flera tusen år.
onsdag, april 28, 2010
fredag, april 23, 2010
Man kan inte äga ett barn!
Jag tycker inte heller att folkomröstningar skall ske i tid och otid. I detta fall är det nog ett "måste" eftersom vi saknar ett regionalt parlament för övergripande frågor. Det går i detta fall inte att hänvisa till den representativa demokratin.
Blockpolitiken försvårar också stora uppgörelser som är hållbara över tiden. På 50- 60- och 70-talen var det vanligt att Socialdemokraterna och Moderaterna gjorde upp i denna typ av frågor med lösningar som var hållbara även efter ett majoritetsskifte. Partipiskorna förbjuder detta i dag.
Folkomröstningar blir nog vanliga i framtiden på gott och ont. I Svenskan har också Leif Lewin synpunkter i denna fråga.
Men det som skrämde mig i Raymans ledare är när hon avslutningsvis talar om barn som något man äger.
När vi inom socialdemokraterna talar om våra ungar, på samma sätt som vi talar om våra gamla, våra sjuka, våra idrottsmän eller våra företagare, markerar vi ett kollektivt och solidariskt ansvar för alla barn. Vi talar inte om äganderätt. Alla individer i vårt samhälle är självständiga människor. Man kan inte äga ett barn!
lördag, april 17, 2010
Röd is på Lillsjön
Vad det är vet jag inte, men kommunen har tagit prover, som skall analyseras.
En gissning är att det är någon alg, men vad som fått den att uppträda på detta sätt och just i Lillsjön är höjt i dunkel.
torsdag, april 15, 2010
tisdag, april 13, 2010
Därför betalar vi skatt.
Så är det inte längre.
I det demokratiska Sverige används skatten till tre saker:
- Utjämna mellan åldrarna
- Utjämna mellan fattig och rik
- Finansiera välfärden
Att utjämna mellan åldrarna innebär att man betalar ingen skatt de första 20 åren, då man kostar samhället en hel del i barnomsorg och utbildning. Ungefär när man fyllt 21 betalar man i 45 år mer skatt än man får tillbaks ekonomiskt. Slutligen efter 65 års ålder får man ut mer än man betalar från samhället. Det är under de 45 yrkesverksamma åren man betalar för utbildning och pension.
Utjämning mellan fattig och rik innebär att skatten är ett instrument för att minska klyftorna i samhället. Man tar från de rika och ger till de fattiga (om man är konservativ). Man låter de som har förmåga vara med att avskaffa fattigdomen (om man är socialdemokrat).
Att finansiera välfärden skulle vara omöjligt utan skatter. Barnomsorg, skola, sjukvård, vägar och kollektivtrafik är exempel på infrastuktur som marknaden inte klarar på ett rättvist sätt. Hur ställer man om till ett miljövänligt samhälle med hjälp av marknadskrafter? Det är inte svårt att hitta exempel på att skattefinansiering behövs för att nå en önskvärd utveckling.
Om samhället sänker skatten lika för alla blir det mindre pengar till välfärden. Alliansregeringen tycker inte att det räcker. De har sänkt skatten för de som arbetar och därmed minskat utjämningen mellan åldrarna. Pensionärerna drabbas. De har redan betalt under sina yrkesverksamma år men får nu betala högre skatt än andra.
Dessutom har alliansregeringen sänkt skatten för de med dyra villor och tagit bort förmögenhetsskatten.
Allt detta innebär att klyftorna ökar mellan gammal och ung och mellan fattig och rik.
Demonstration på torsdag
Jag tror att Sverige är det enda land i världen där pensionärer betalar högre skatt än löntagare på samma inkomst.
Vid en pension på 14.00:- betalar man kr 730:- per månad mer än en löntagare med samma lön.
Vid en pension på kr 22.000:- betalar man kr 1.210:- per månad mer än en löntagare med samma lön.
Var och en kan räkna på Pensionärsskatten.
Djupt orättvist och ängnat att skapa klyftor mellan olika grupper.
Kom med i demonstrationen!
Vill du åka buss in till demonsstrationen bjuder PRO Kungsängen på resa. kl 10.00 från Bro centrum och 10.15 från Dagcentralen i Kungsängen. Hem går bussen kl 15.00 från Mynttorget.
Torsdag 15 april 2010 demonstration för rättvis skatt.
måndag, april 12, 2010
ROT kan vara bra.
Socialdemokratiska regeringar har vid flera tider använt sig av ROT-avdragen som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Tanken har då varit att när arbetsmarknaden inom byggsektorn varit svag, kunna tidigarelägga ombyggnader och reparationer för att på så sätt få en utjämning mellan låg- och högkonjunktur.
ROT skapar nämligen jobb även inom flera brancher vilket RUT inte gör. När bostäder byggs om, ökar efterfrågan på byggmaterial och verktyg. Vidare är det ofta kopplat till nyinköp av möbler, gardiner och annat som hör hemmet till.
ROT är en alldeles utmärkt stimulans i lågkonjunkturen, och det är på det sättet det bör användas. Då skall det också omfatta alla bostäder. Att som borgarna nu, inte låter boende i hyresrätt få ta del av detta avdrag, är orättvist och minskar den konjunkturhöjande effekten.
ROT skall sättas in vid lågkonjunktur och tas bort vid högkonjunktur. RUT skall tas bort och förbli borta. Så ser en traditionell socialdemokratisk politik ut. En politik som skapar jobb och utjämnar mellan goda och dåliga tider.
söndag, april 04, 2010
fredag, april 02, 2010
Upplands-Bro 10:e bästa på integration.
Att snabbt komma ut i arbetslivet tror jag är nyckeln till framgång för nya svenskar. De flyktingar som kommer till Upplands-Bro får en bra start i sitt fortsatta liv i Sverige.