onsdag, september 17, 2014

Kulturhuset invigt, men ännu ingen verksamhet.

Bland det sista de fyra kommunalråden gjorde före valet var att inviga Kulturhuset i Kungsängen. Detta trots att det bara var golv, väggar och tak. Innehållet saknades helt.
I dag börjar flytten av biblioteket från Tibble. Vi får se om den nya politiska majoriteten gör en invigning av verksamheten senare. Det vore inte helt fel, men så pampig som den förra med det oklara Kulturhuset hoppas jag inte att det blir.

För övrigt har inte sluträkningen av valsedlar för Upplands-Bro börjat än. Så mycket vet vi av det preliminära att Sverigedemokraterna blir vågmästare liksom för åtta år sedan. Då saboterade de arbetet i fullmäktige och skapade kaos. Vi får se om de är mer ansvarsfulla i dag.


Flytten från biblioteket i Tibble.

måndag, september 15, 2014

Valresultatet är inte bra.

Nu gäller det verkligen för oss socialdemokrater i Upplands-Bro att fundera över valresultatet. I kommunen kommer, om nattens resultat står fast, S+V+MP få ett mandat mer än Alliansen. Dessutom får SD fyra mandat. Detta betyder att de blir vågmästare och situationen är snarlik den vi hade efter valet 2006. Då förorsakade SD kaos i kommunen innan vi tillsammans med Folkpartiet lyckades återställa ordningen.

Vad som särskilt oroar mig vid en snabbanalys av valdistriktens siffror är att även om Socialdemokraterna ökar med ett mandat i Kommunfullmäktige, har vi gjort ett riktigt dåligt val. Jag menar inte att valarbetarna har gjort ett dåligt arbete. Snarare tvärtom. Det var länge sedan jag känt ett sånt tryck i spurten. Kändes som en brakseger var på gång.
Men när man tar hänsyn till att valmanskåren är olika i de olika valen, visar det sig att vi har en negativ röstsplittring. Siffrorna för oss är bättre i Riksdagsvalet och Landstingsvalet än i Kommunvalet. Det brukar vara tvärt om. Detta manar till eftertanke.

Dimman drar in i Upplands-Bro morgonen efter valet.

söndag, september 14, 2014

Rösta i dag !

I dag är det val. Alla medborgare i Upplands-Bro har i dag möjligheten att bidra till förändringen, att återgå till det gamla, att få en skola som fungerar för eleverna, att få en förskola där barngrupperna inte är för stora, att få äldreomsorg där man känner trygghet och framför allt att slippa kallas "kunder".

Det sista ordet "kunder" som den borgerliga alliansen kallar medborgarna i Upplands-Bro kommun är förnedrande. Kund är en marknadsmässig term och är namnet på en person man tjänar pengar på. Enda anledningen man har att betjäna "kunden" är att hen är lönsam.
Nej en medborgare i Upplands-Bro skall aldrig mer behöva behandlas som en "kund"!
Det är i dag vi kan rösta bort de politiker som har en människosyn som nedvärderar invånarna.

torsdag, september 11, 2014

En röst på Fi är en röst på Sverigedemokraterna!

Fi har gått upp och ned i opinionsmätningarna. Stundtals har det sett ut som de har en möjlighet att klara fyraprocentspärren. De gjorde ett lyckat EU-parlamentsval men det betyder inte automatiskt att de kommer att få tillräckligt med röster i riksdagsvalet. Tidigare i EU-val överraskande småpartier har inte lyckats i kommande riksdagsval, vi minns Junilistan och Piratpartiet.
Opinionsundersökningarna, senast dagens Sifo, tyder på att Feministiskt Initiativ gjort sitt i svensk politik. Det skulle förvåna om partiet får över 2,5% av rösterna på söndag.
Fi:s sympatisörer kommer från det rödgröna blocket. Det betyder att de röster som tappas till Fi kan bli de som avgör, om det rödgröna blocket kan bli större än SD och Alliansen tillsamman.
En röst på Fi kan innebära att SD blir vågmästare och stöder en fortsatt Alliansregering.

tisdag, september 02, 2014

Kommer Folkpartiet stödja förslag om tredje pappamånad?

"Folkpartiet var det parti som jobbade fram den första pappamånaden, Socialdemokraterna den andra. Låt oss göra den tredje tillsammans." skriver Mikael Damberg och Margot Wallström i en debattartikel. Svaret låter inte vänta på sig. "Folkpartiet är inte intresserat". Det är synd. Det finns nämligen en majoritet i Riksdagen för en tredje pappamånad i dag och det kommer att finnas även efter valet. Folkpartiet hör till de partier som säger att de vill införa en tredje pappamånad. De är t.o.m. mycket tydliga med detta. Men förslagen finns inte med i Alliansens valmanifest.

Vi får nu se vad som händer. Kommer Folkpartiet att vilja genomföra sitt program med en tredje pappamånad, eller kommer de att rösta mot förslaget för att enigheten i Alliansen är viktigare. Hitills ser det ut som de offrar en mer jämställd föräldraförsäkring.

måndag, september 01, 2014

Blockpolitiken förödande för demokratin

Under stor del av 1900-talet styrdes Sverige av en socialdemokratisk minoritetsregering. Under kriget hade vi samlingsregering och under sex år har vi haft koalitionsregering med Bondeförbundet, nuvarande Centerpartiet. Uppgörelser över nuvarande blockgränser har för Socialdemokraterna alltid varit önskvärt. Vi minns den "underbara natten" som slutade med en uppgörelse med Folkpartiet i skattepolitiken, vi minns det nära samarbetet med Centerpartiet under Olof Johanssons tid och vi minns den breda pensionsuppgörelsen. Att kompromissa och hitta breda lösningar där all partier har inflytande har många fördelar. Dels beaktas allas synpunkter (även de drygt fyra procenten som röstat på "lilla partiet" får ett inflytande) och dels får vi beslut som håller över tiden (de rivs inte upp vid ett maktskifte). De socialdemokratiska minoritetsregeringarna har ofta regerat med "hoppande majoritet", d.v.s. de har ibland gjort upp med FP, ibland med V, ibland med C och ibland med M.

Situationen vi har i dag med en allians som inte är beredd att låta oppositionen få något inflytande kan få besvärliga konsekvenser för demokratin. Riksdagens funktion har tagits över av Alliansen och de borgerliga partierna gör upp i slutna rum utan insyn för medborgarna. Dessvärre måste de ofta ta stöd av Sverigedemokraterna. Detta är olyckligt. I bästa fall är det så att 51% bestämmer över 49%, men det kan ju också vara så att 35% av riksdagsmandaten får majoritet över övriga 65%. Det räcker att ha majoritet inom Alliansen för att med hjälp av Sverigedemokraterna köra över riksdagsmajoriteten. Partipiskan innebär att riksdagsmän tvingas rösta mot sin egen och sitt partis övertygelse.

Besvärande är att de borgerliga partiernas företrädare nu aviserar att de inte tänker samarbeta med en Socialdemokratisk regering. Det är skrämmande hur man redan före valet  låser sig på ett sätt som kan innebära svårigheter att bilda regering. Detta gynnar missnöjespartier och risken är att det skapar kaos.

måndag, augusti 18, 2014

I politiken bör man samarbeta - inte motarbeta.

Gamla tiders kommunalpolitiker var ofta pragmatiker, d.v.s såg till praktiska lösningar. Man var som oftast kompromissvillig och lyssnade på politiska motståndare. Det fanns ett värde i att göra upp och komma överens. Man såg kommuninvånarna, väljarna eller kommunmedborgarna som sina uppdragsgivare. Det var viktigare att nå ett gott resultat än att vinna nästa val. Politiken var inte en tävling, den var ett medel att skapa det goda samhället. Ett samhälle utan vi och dem, ett samhälle för alla. Utanförskapet var inte uppfunnet.

Nåja, riktigt så bra var det inte alltid, men jag påstår att i alla partier fanns denna vilja och denna ambition. Jag pratar då om andra halvan av förra århundradet. När det fortfarande var så att det förslag som fick flest röster i fullmäktige genomfördes, men att man dessförinnan lyssnat på minoriteten och undersökt om det även gick att ta tillvara deras intresse. Väljarnas synpunkter slog igenom genom att man röstat på olika partier med olika program och att partierna drev sina frågor utan att något annat parti sagt åt dem hur de skall rösta.

Blockpolitiken har omöjliggjort ett demokratiskt förfarande inom fullmäktige. Det har till och med hänt att förslag som stöds av en majoritet av fullmäktiges ledamöter har förlorat voteringen. Detta för att markera enighet. Jag upplever att det numera är viktigare att vinna nästa val än att få sin politik genomförd.

Det är dags för en förändring. Den politiska kartan ser inte ut som tidigare. Samförståndslösningar utan i förväg låsta positioner är den ända framkomliga vägen. Blockpolitiken skapar utrymme och makt för missnöjespartier.